Döden i oljan

Utställningen är inledningen på Jubileumsåret Ann Margret Dahlquist-Ljungberg 100 år. Invigningstalade gjorde arkitekt och professor Magnus Silfverhielm, som tidigare också var ordförande i Sven och Ann Margret Ljungbergs stiftelse.

Döden i oljan består av 50 tuschteckningar som Ann Margret Dahlquist-Ljungberg gjorde 1969–1973 på Öland. Hon var tidigt miljömedveten och alla ohämmade oljeutsläpp väckte hennes vrede och oro. Hennes vapen var pennan och ordet. Utsläppen var kanske som värst då på 70–talet. Ann Margret engagerade sig tidigt i kampen för en bättre miljö och teckningarna blev ett starkt inlägg i debatten. Ofta också kombinerade med text och dikt publicerade i pressen. På den tiden var de stora tidningarnas kultursidor ett viktigt forum för både konstnärer och författare. Ann Margret hade ofta helsidor i både DN och Aftonbladet. Något sådant förekommer inte idag tyvärr.

Döden i oljan visades på en rad museer och konsthallar fån Umeå i norr till Malmö i söder. Senast på Malmö Konsthall 1977. De gav upphov till en intensiv debatt i media och hennes konstnärliga protester bidrog så småningom till att vi idag, åtminstone i alla fall ur oljesynpunkt, har en bättre Östersjö, nu finns många andra hot. Men det visar att ett engagemang alltid är viktigt. Att det går att åstadkomma förändring med engagemang. Döden i oljan är ett utmärkt exempel på, där konsten gripit in och påverkat samtiden. Vad är detta om inte samtidskonst! Och Ann Margrets uppmaning att aktivera till handling mot miljöförstörelse gäller fortfarande.

Men teckningarna är inte bara ett ställningstagande. De är ur konstnärlig synpunkt mästerliga och hon visar att hon är en av Sveriges allra främsta tecknare någonsin, som kan mäta sig med de stora mästarna i världskonsten!

Teckningen tar som konstart inte lika stor plats som måleriet eller skulpturen och hamnar därför lätt i skymundan. Är man då också kvinna blir det ännu svårare att hävda sin konst. Ann Margret är värd en renässans och nyupptäckt! Jag tror att unga människor har lätt att fascineras av hennes fantasieggande bildvärld och engagemang.

1978 donerade Ann Margret en större summa, ett arv, till Nationalmuseum som grund för ett stipendium för konstnärer, som i sin konst kämpade för en bättre miljö och i den donationen ingick också dessa teckningar. De har alltså funnits i Nationalmuseums ägo i 37 år utan att visas!!

Denna utställning är ett unikt tillfälle att se dessa fantastiska teckningar! Utnyttja detta tillfälle och besök Ljungbergmuseet.

Läs recension i Smålandsposten