Sven Ljungberg. Italien 1940-2008
Utställningen invigdes av Italiens ambassadör Anna della Croce Brigante Colonna och landshövding Kristina Alsér.
Sven Ljungberg hade ett mångårigt förhållande till Italien. Redan 1940 gjorde han, som Jenny Lindstipendiat från Kungliga Konsthögskolan, sitt första besök i Italien. Resan skulle ursprungligen ha gått till Frankrike, den sköts upp ett halvår och ändrades till Italien p.g.a. kriget. Sven kom till Rom och såg, som 26-åring, Mussolini tala till folket på Piazza Venezia. En skakande upplevelse. Så småningom hamnade han i en liten by utanför Rom, Anticoli Corrado. Där fanns flera ateljéer och flera konstnärer. I Anticoli kom Sven att stanna några månader innan kriget tvingade hem honom. Det dröjde sedan till 1949 innan han kunde utnyttja sitt stipendium och resa ut igen.
Sedan dess har han regelbundet återvänt ofta som inbjuden konstnär på kulturfestivaler tillsammans med Giacomo Oreglia och Stanislao Nievo, vars böcker han också illustrerat.
Under 50- och 60-talet blev det flera målarresor med Ann Margret eller konstnärsvänner som Folke Eriksson, Gustav Sjöö och Hans Brage. Varje sommar eller höst sedan 1970-talet har han tillbringat minst en månad för att måla i det italienska landskapet, Toscana eller Marche, och då framförallt med Sven Palmqvist. Även med sonen Pontus har Sven gjort några arbetsintensiva resor på 1980-talet. 1994, 80 år gammal köpte han en egen lägenhet i Cupra Marittima i landskapet Marche. Otaliga bilresor gjorde han till Venedig för att köpa mosaik till de stora offentliga mosaiker Sven utfört. Alla dessa miljoner mosaikbitar har fraktats genom Europa i nedlastade personbilar. Före EU var det inte alltid helt lätt att passera tullstationerna. Han har haft ett flertal separatutställningar runtom i Italien. I Rom på Accademia Tiberina 1994 och den senaste var en stor utställning på Galleria Pananti i Florens 1997.
Italien blev en viktig och betydelsefull del i Sven Ljungbergs konstnärliga gärning. Inte enbart för att han med stor inlevelse har skildrat italienska landskap, hus och människor under 70 år utan också för att han med brinnande intresse, på nära håll kunnat studera de stora italienska mästarna och deras verk. En kunskap han har förvaltat väl i sina egna fresker och mosaiker. Hans konsthistoriska kunskap om de italienska konstskatterna var fenomenal. Jag har, när vi bilat förbi många italienska städer, upplevt hur väl denna kunskap fastnat i hans medvetande och han kunde berätta allt om en kyrka, ett torg eller vad som fanns där eller en konstnär som verkat där. Om inget annat fanns att säga om staden kanske han hade ett eget målaräventyr där. Sven Ljungbergs minne var inte bara märkligt utan en stor kunskapstillgång och jag är säker på att han kunde datera och berätta något speciellt om en detalj i varje målning i denna resumé över 70 år i Italien.
Sedan tolv år tillbaka har Ljungbergmuseet varje sommar eller höst visat en utställning med nya Italienbilder, Sommarens Italienmålningar. I år gick resan tidigt, redan i maj. Detta möjliggjorde en ny resa och Sven återvände i september till Cupra Marittima med sin följeslagare och vän Sten Ingvar Nilsson. Trots ett för italienska förhållanden osedvanligt dåligt väder återkom han efter en månad med 24 nya målningar! Kanske på grund av vädret med en ny dramatik i flera bilder. Samtidigt med den retrospektiva Italienutställningen visades också utställningen Sommarens Italienmålningar del 2, som visar ett kraftfullt och vitalt måleri. Till utställningen utkom en katalog med text av Sven Ljungberg och ett rikt bildmaterial. Utgavs av Almlöfs.
För Ljungbergmuseet är det angeläget att visa och spegla bredden och omfattningen av Sven Ljungbergs konstnärskap. En retrospektiv Italienutställning är då oundviklig! Och efterlängtad.
Att det blev just nu är mer en tillfällighet som ser ut som en tanke när Sven fyllde 95 år den 15 december.
